Vid vilken temperatur bör ett rött respektive ett vitt vin serveras?
Eftersom vi idag har en ganska hög rumstemperatur i våra hem, ca 20-22 grader, kan vinet upplevas lite syltigt istället för att smaka frukt om man serverar det rumstempererat. 16-18 grader är däremot en bra temperatur och ett tips är att sätta in det röda vinet i kylen en halvtimme innan de ska serveras. När det gäller det vita vinet bör det serveras något svalare beroende på karaktär. Söta, roséviner, friska och lätta viner samt mousserande mår bra mellan 8-12 grader medan ekfatslagrade, smakrika och mogna viner trivs vid en högre temperatur, ca 12-14 grader.
Varför ska man dekantera vinet innan man dricker det?
De enda vinerna som verkligen bör dekanteras är äldre, tannin- och/eller extraktrika viner, främst Vintage Port, för att få bort fällningen som bildats under flasklagringen. Att dekantera betyder att hälla över vinet i en karaff för att avskilja den eventuella fällningen som bildats. Lufta vinet däremot är en helt annan sak: om vinet är knutet, dvs. att smaker och dofter inte riktigt kommer fram, kan vinet tjäna på att luftas. Vita viner bör också luftas eftersom dessa ofta innehåller svavel som är mycket lättflyktigt. Vinet får också en viss luftning i glaset. Nästan alla viner mår bra av att luftas då processen innebär att syre tillsätts till vinet, vilket på så sätt frigör dofter och smaker.
Varför använder så många producenter skruvkork istället för den traditionella naturkorken?
Skruvkorken innebär att man undviker att få ett korkskadat vin. Ca tre till sex procent av alla viner drabbas av denna defekt som är mycket obehaglig, där enda lösningen är att kassera vinet. En av många anledningar till korkskador är att man bleker naturkorkarna innan förslutning och att ett ämne som kallas för trikloranisol reagerar med vinet och ger upphov till korkdefekten.
Hur känner man att vinet är korkskadat och vad gör man åt det?
Man känner ofta otrevliga lukter av fuktskadad källare, mögel och klor. Antingen lämnar man tillbaka vinet, häller ut det eller så låter man det koka (korksmaken försvinner över 100 grader) och använder det istället i matlagningen.
Vilka viner passar att lagra?
Det finns naturliga "konserveringsämnen" i vin som garvsyra (i röda viner), fruktsyror, socker (framför allt i vita viner) och alkohol som gör att vinet kan ha potential till att lagras. Vinet måste även ha en hel del frukt som kan utvecklas till intressanta aromer och smaker. Generellt så kan man säga att lätta, friska vita viner bör drickas unga. Fatlagrade, smakrika vita viner kan lagras och utvecklas i upp till tio år och i vissa fall ännu längre. Lätta, röda viner bör drickas unga och kraftiga, fylliga röda viner kan i vissa fall lagras under mycket lång tid i en sval vinkällare. Att välja viner från bra årgångar och från pålitliga producenter och områden är också ett bra tips eftersom de oftast kan lagras längre.
Vad menas med ett vintage vin?
Vintage refererar till det år som druvorna plockades men är i den här benämningen ett årgångsvin (ofta ett vin av hög kvalitet från ett bra vinår). Helt enkelt ett vin som har årgångsdeklarerats. Vanligt bland annat i Champagne och i Dourodalen där man tillverkar portvin. Det finns undantag, där vissa regioner tillåter tillsats av en liten procent av närliggande årgångsvin men som trots allt får kallas för vintage.
Hur länge kan ett vin hålla efter det har öppnats?
Vin kan klara sig några dagar om det förvaras kylt och igenkorkat, men man kan göra vissa saker för att förlänga hållbarheten. Bland annat att kyla ner vinet då vinet reagerar med syre när det är varmt, när man kyler ner vinet avstannar reaktionen. Ett annat sätt är att avlägsna syret genom att hälla över vinet i en mindre flaska eller använda en vakuumpump för att avlägsna luft från flaskan.
Huvudvärk av rött vin?
Röda viner innehåller ämnen som histamin och tyramin som kan framkalla huvudvärk eller migrän. Dessa ämnen, liksom alkohol, är starkt blodkärlshämmande. Histamin finns i druvornas skal tillsammans med aminosyran histidin som vid jäsning kan omvandlas till just histamin. Dessutom så bildas histamin både vid lagring av vin och vid malolaktisk jäsning. Röda viner innehåller därför generellt mycket mer histamin än vita, lagrade viner mer än olagrade och viner som genomgått malolaktisk jäsning mer än sådana som inte gjort det.
Vad innebär malolaktisk jäsning?
Ibland låter man vinet jäsa en andra gång för smakens skull och för att stabilisera vinet. Den andra jäsningen kallas malolaktisk jäsning och omvandlar vinets distinkta äppelsyra till den lite snällare mjölksyran. Vinet upplevs som mjukare och processen tillför ytterligare doft- och smakämnen. De allra flesta röda viner och en del vita genomgår malolaktisk jäsning.
